08 juli 2011:
Kanske var aktiviteterna på Järvafältet som mest intensiva
under andra världskriget och beredskapsåren (1939 –1945). I hela Sverige
inkallades hundratusentals män i omgångar med tanke på landets försvar. På
Järvafältet löstes bland annat inkvarteringarna genom byggandet av
förläggningsbaracker. Barackerna vid Översjön är bra exempel på dessa. Men
många förläggningar var tillfälliga i form av tält. Knut Strand, skogsmästare
på Järvafältet under åren 1927–1963, skriver i sin bok Hågkomster från
Järvafältet att ”överallt i backarna såg man kamouflerade tält, fältgrå
uniformer och rök, som steg upp mellan träden.”
Knut Strand bodde själv på Tallebo i Barkarby. På andra
sidan Norrviksvägen, vid Hästa klack, låg ett luftvärnsförband som under
kriget upprättade en militärexpedition i hans arbetsrum och byggde om familjens
tvättstuga till matsal för manskapet. Men så var familjen Strand, liksom även
gårdarnas och torpens arrendatorer, hyresgäster hos militären.
För trots de militära aktiviteterna så gick vardagen vidare
på gårdar och torp. Helt problemfritt att vara lantbrukare var det dock inte.
Exempelvis så låg Nysved, beläget norr om Säbysjön nära gränsen mot
Sollentuna, för nära ett skjutfält och det hände ofta att de boende fick
avbryta arbetet för att ta skydd under övningarna. Troligen tröttande både
arrendatorn och militären på detta förhållande, vilket slutade med att
byggnaderna helt sonika revs.
Foto: Pauli Leppänen.