08 juli 2011:

Järvafältets historia - Hektiskt under beredskapsåren

Järvafältet, sommar, foto Pauli LeppänenKanske var aktiviteterna på Järvafäl­tet som mest intensiva under andra världskriget och beredskapsåren (1939 –1945). I hela Sverige inkallades hund­ratusentals män i omgångar med tanke på landets försvar. På Järvafältet löstes bland annat inkvarteringarna genom byggandet av förläggningsbaracker. Barackerna vid Översjön är bra exem­pel på dessa. Men många förläggningar var tillfälliga i form av tält. Knut Strand, skogsmästare på Järvafältet under åren 1927–1963, skriver i sin bok Hågkomster från Järvafältet att ”överallt i backarna såg man kamou­flerade tält, fältgrå uniformer och rök, som steg upp mellan träden.”

Knut Strand bodde själv på Tallebo i Barkarby. På andra sidan Norrviksvä­gen, vid Hästa klack, låg ett luftvärns­förband som under kriget upprättade en militärexpedition i hans arbetsrum och byggde om familjens tvättstuga till matsal för manskapet. Men så var familjen Strand, liksom även gårdarnas och torpens arrendatorer, hyresgäster hos militären.

För trots de militära aktiviteterna så gick vardagen vidare på gårdar och torp. Helt problemfritt att vara lant­brukare var det dock inte. Exempelvis så låg Nysved, beläget norr om Säby­sjön nära gränsen mot Sollentuna, för nära ett skjutfält och det hände ofta att de boende fick avbryta arbetet för att ta skydd under övningarna. Troligen tröt­tande både arrendatorn och militären på detta förhållande, vilket slutade med att byggnaderna helt sonika revs.

Foto: Pauli Leppänen.

 

Det finns 0 kommentarer till artikeln

Sidor:

Lämna kommentar:

Fält markerade med * är obligatoriska

Ditt namn*

Din e-postadress*

Din kommentar

Populärast just nu

Senaste kommentarer

Arkiv